Kaninburen - Magna Carta 4-2
Min dunderförkylda lördag räddades av glada rapporter från Sporthallarna.
Kaninburen vinner utan att spela bra - ett tecken på sann storhet, enligt min mening.
Martin S har utlovat ett matchreferat.....
Kaninburen vinner utan att spela bra - ett tecken på sann storhet, enligt min mening.
Martin S har utlovat ett matchreferat.....
posted by Johar at 09:08
1 Comments:
Truppens oerhörda bredd synliggjordes då säsongens fjärde trepoängare inkasserades - trots att halva laget från bragdmatchen senast saknades; såväl lagkapten, vice lagkapten och ordinarie målvakt samt ordinarie libero m.fl. var sjuka.
Det satt långt inne. Tillslut dock seger även om Kaninburen varken spelar särskilt bra eller har någon vidare tur (med domare och annat). Väldigt många bollar spelas fortfarande bort i uppspelsfasen. Laget är nonchalant, spelar komplicerat, kanske övermodigt inför en motståndare med begränsningar. Men vi vinner en match som vi ska vinna, och det är ju inte dumt.
1:a halvlek är inget att skryta med. KFC inleder friskt och känner sig ganska säkra på seger men det är Magna Carta som gör 1-0. Blombäck slår rutinerat en inspark från sidan på en motståndare som står alldeles för nära. Men istället för att varnas friställer denne en lagkamrat. Oflyt. Kaninerna ger absolut inte upp vilket resulterar i mål några minuter senare av mig själv. (Säsongens första fullträff gav mig en eller två sekunders blackout varför jag tyvärr glömt vem som passade). De blå dominerar spelet ändå kan motståndarnas centralfigur omarkerat nicka in 1-2 på hörna innan paus.
2:a halvlek: Olivier spikar igen kassen samtidigt som KFC varvar långa uppspel förbi förlängda mållinjen med försök till genomskärare och väggspel i mitten samt löpningar på kanterna. Skott kommer på distans. Hörnor skär genom boxen eller når in till hårt markerade forwards. Hela registret spelas ut - dock med för dålig kvalitet alldeles för ofta. Men i Kaninburen finns stor potential, en sorts slumrande talang – laget består av spelare ”som kan avgöra de jämna matcherna”. Det blir Gellert som vänder matchen. Först med viktiga 2-2 på retur (tror jag) efter ettrig press. Och sedan oerhört vackra och avancerade 3-2 i första krysset från favoritpositionen på högerkanten från visst avstånd. Stort jubel! Tiden och orken rinner ut för ett kämpande Magna Carta utan avbytare. Jesper förnekar sig givetvis inte och rullar kyligt in 4-2 med mindre än en minut kvar. Över hela matchen är Fredrik, tillbaka från Vasaloppet, oerhört stabil. Spelar rejält och bra på sin liberoposition och förtjänar tillsammans med matchvinnaren Gellert utmärkelsen ”matchens lirare”. Annars som sagt, en hel del slarv, men ingen gör bort sig. Alla vill vinna och håller huvudet kallt. Från Olivier i målet med utrusningar, reflexräddningar och snabba uppspel, via Fredrik och en iskall Thomas som screenar motståndare och fördelar bollar, till sicksack-löpande och passande mittfältarna Gellert, Robert, Martin H och Ola samt våra starka och väldigt ofta spelbara forwards Jesper och Andreas. Alla kämpar och bytena rullar på solidariskt och disciplinerat. En lagseger.
Skicka en kommentar
<< Home